Kritik mot att avveckla Arvsfonden

Arvsfonden med sina hundra år på nacken har länge varit en viktig bidragsgivare till Sveriges civilsamhällesorganisationer och förslaget om avveckling har väckt starka reaktioner inom bland annat funktionsrättsrörelsen.

Selene Cortes.

– Vi vet att det finns ideella organisationer vars insatser är avgörande för många människor eller grupper, och att det handlar om verksamhet som finansieras av Arvsfonden. Dess betydelse är stor på flera fronter, bland annat får projekten en relativt långsiktig finansiering och det finns möjlighet att söka stöd för lokaler och kompetent personal, säger RSMH:s kanslichef Selene Cortes och fortsätter:

– Sammanfattningsvis är Allmänna arvsfondens bidrag ändamålsenliga och livsviktiga för många.

Rapporten innehåller rekommendationer både till regeringen och Kammarkollegiet, som är en av två myndigheter som ansvarar för fondens bidragsgivning.

Påstått låg konkurrens

Kammarkollegiets generaldirektör Anna Vadasz Nilsson säger i en kommentar att det är upp till riksdag och regering att fatta beslut om Riksrevisionens förslag på avveckling.

– Kammarkollegiet noterar dock att Riksrevisionen endast granskat en begränsad del av verksamheten och handläggningen och det under pågående pandemi, kommenterar Anna Vadasz Nilsson.

Anna Vadasz Nilsson.

I ett pressmeddelande menar Riksrevisionen att kombinationen av stora summor och låg konkurrens om pengarna medför en risk att projekt utformas utifrån viljan att få bidrag, snarare än att utgå från genuint bra idéer.

Enligt Anna Vadasz Nilsson stämmer det inte alls:

– 75 procent av de som ansöker får inte stöd. Vi vill, och har regeringens uppdrag att, öka fördelningen av stöd. I handläggningen av ansökningar har vi tydliga kriterier och krav som ska uppfyllas. Den delen av beredningen har Riksrevisionen inte tagit med i sin granskning utan endast tittat på ansökan och underlag till beslut.

Turer kring underlagen om brottslighet

En huvudkritik från Riksrevisionen är att flera bidragstagare funnits skyldiga till penningtvätt och att flera förekom i ett register för misstänkt ekonomisk, organiserad och demokratihotande verksamhet.

Rapporteringen om brottslighet hos personer i arvsfondsprojekt ledde till att Kammarkollegiet agerade, man begärde ut underlagen för att se vilka projekt som berörs. Riksrevisionen meddelar i sin tur att de inte kan lämna ut några underlag med hänvisning till sekretess.

Det är som att lägga ned hela simhallen för att det funnits legionella.

Apropå kritiken säger Selene Cortes från RSMH att det handlar om två olika problem, men att om uppgifterna stämmer så är det dags för skärpt kontroll:

– Det här är ett verkligt problem för alla oss aktiva i organisationer som inte är kriminella och tvättar pengar, säger Selene Cortes och fortsätter:

– Om det stämmer förstör det dels ryktet för samhällsviktiga civila aktörer som finns i Sverige, dels bidrar det till att viktiga projekt aldrig får finansiering. Men att lägga ned Arvsfonden för att det finns rapportering om brottslighet hos personer i projekten är som att lägga ned hela simhallen för att det funnits legionella.

De förslag Riksrevisionen har om lagändringar för att minimera risken för att kriminella får åtkomst till fondens pengar välkomnas också av Kammarkollegiet. Allmänna arvsfonden granskar, kontrollerar och ställer frågor om jäv till de ideella organisationer som söker ekonomiskt stöd. Idag har fonden däremot inte rättsliga grunder att kontrollera enskilda företrädare för organisationen.

”Inte otidsenlig”

Det fanns en mängd negativa synpunkter på Allmänna arvsfonden i Riksrevisionens rapport, och på SvD Debatt bemöter Funktionsrätt Sverige dem tillsammans med fyra andra organisationer. Man skriver:

”Riksrevisionen hävdar också att Allmänna arvsfonden som företeelse är otidsenlig, och inte längre behövs. Men med de samhällsutmaningar vi har med exempelvis fattigdom, segregation, gängkriminalitet, psykisk och fysisk ohälsa, är den synpunkten svår att förstå. Snarare är det så att civilsamhället och finansiering till detsamma behövs mer än någonsin.”

Civilsamhället och finansiering till detsamma behövs mer än någonsin.

Istället föreslår Funktionsrätt Sverige att ansvariga parter ska förenkla och effektivisera uppföljningen från fondens håll, säkra en mer långsiktig finansiering och ge Allmänna arvsfonden ”de verktyg de behöver för att granska de sökande på ett noggrant och rättssäkert sätt”.

Fakta