FN kräver minskat tvång i svensk psykiatri

– Att Sverige granskas tycker jag är fantastiskt och FN verkar ha gjort det med kvalitet. Det är nödvändigt att vården granskas och att det görs från olika håll.

Negativ utveckling

Kritiken som FN riktar mot Sverige är skarp och rekommendationerna omfattande. De berör samtliga samhällsområden och är fler i antal än efter granskningen 2014, vilket samspelar med den negativa utvecklingen som skett sedan dess.

Tvångsåtgärder inom barnpsykiatrin har ökat med 300 procent.

– Det senaste vi sett är att tvångsåtgärder för barn och unga inom barnpsykiatrin har ökat med 300 procent och det är sådant som får mig att fundera över vad det är som egentligen händer, säger Jenny Wetterling.

För henne och RSMH är rekommendationerna ett kraftfullt verktyg. Hon säger att de kompletterar medlemmarnas erfarenheter i arbetet för att personer med psykisk ohälsa ska få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. RSMH förbereder sig för att uppvakta regeringen om vilka rekommendationer de ser skulle göra mest nytta. Nu har förbundet FN i ryggen.

– Vi ska sätta oss ner och författa något kring vilka rekommendationer vi ser som mest slagkraftiga, säger Jenny Wetterling.

Kritik mot tvångsåtgärder

I sin skriftliga komplettering efter FN-förhöret skriver Sverige att landet är dedikerat till att minska antalet tvångsåtgärder inom psykiatrin.

Jenny Wetterling.

Den svenska regeringen menar att man genomfört en rad initiativ för att stärka och säkra ett människorättsbaserat förhållningssätt inom tvångsvården, vilket är en uppfattning som Jenny Wetterling inte delar. Hon har länge bevakat frågor om tvångsvård och ser allvarliga brister.

– Jag skulle säga att 75 procent av tvångsåtgärderna som utförs idag beror på brist på personal, bemötande och kompetens samt att man inte tar till de metoder som finns. Även det förebyggande arbetet brister och går att göra någonting åt.

FN har lämnat specifika rekommendationer till Sverige om användandet av tvångsåtgärder i psykiatrin.

”Allvarliga problem med rättigheter”

Civil rights defenders har också följt FN-kommitténs arbete, och bland annat betonat tillgång till rättvisa och varför Sverige har institutionsvård baserat på människors funktionsnedsättning.

 Det är väldigt allvarligt att Sverige får kritik på de områdena.

– Vi ser att Sverige har allvarliga problem gällande rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inte minst när det handlar om frågor som rör medborgerliga och politiska rättigheter så som rätten till liv, rätten till frihet från tortyr, våld och tvång. Det är ju grundläggande rättigheter och det är väldigt allvarligt att Sverige får kritik på de områdena och att det finns brister där, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil rights defenders.

Han menar att rekommendationerna från FN är bra, och att de också belyser bristen på kunskap hos aktörer i Sverige som har ansvar för frågorna. Där uttrycket FN en oro.

Sverige har mycket att göra nu.

– Man är orolig för att det brister i implementeringen av konventionen, både i lagstiftning och praktisk tillämpning. Att det behövs mer kunskap är en väldigt viktig rekommendation, säger John Stauffer och fortsätter:

– Generellt sett tänker jag att Sverige har mycket att göra nu.

John Stauffer.

Civil rights defenders vill se en stärkt diskrimineringslag som omfattar alla myndigheters arbete, även polis och rättsväsende. John Stauffer välkomnar att FN-rekommendationerna är inne på samma linje. Han beskriver att det krävs systemförändringar om Sverige ska följa rekommendationerna från FN, och att det då krävs resurser till funktionsrättsorganisationerna för att de ska kunna bidra i arbetet.

Inget officiellt uttalande ännu

När Revansch går till tryck har regeringen inte gjort ett officiellt uttalande om FN-rekommendationerna. Regeringen har också uppmanats att sprida dem. I ett svar från socialdepartementet om den svenska översättningen ska lanseras svarar departementet att något sådant datum ännu inte finns, men att uppdraget ”troligtvis kommer hamna hos rimlig myndighet”.