”I framtiden har Sverige en ny politik för psykisk hälsa”

Skrev framåtsyftande rapport

I flera år var Kerstin Evelius Sveriges nationella samordnare för psykisk hälsa. Parallellt hade hon uppdraget som statlig utredare. Hennes rapport ”För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt” från 2019 går igenom vad staten bör göra i framtiden, och inte.

– Istället för att ha fokus på att göra och erbjuda tror jag att vi ska ha fokus på resultat. Staten ska mäta resultat, säger Kerstin.

Redan idag får många med allvarlig psykisk ohälsa inte det stöd och den vård som de efterfrågar, oavsett om det gäller fler terapisamtal och färre mediciner, en meningsfull fritidssysselsättning eller ett jobb med eller utan anpassningar.

Vill se mer vänlighet och respekt

I framtiden vill Kerstin Evelius att det offentliga ska möta personer med psykisk ohälsa mer som i servicesektorn, med vänlighet och respekt i alla lägen. Psykiatrimottagningen kommer likna ett hotell där personalen är glad att hjälpa just dig.

– Det ska finnas ett utbud där du kan ta del av det du tycker verkar vara värdefullt för dig. Och så ser vi på utfallet hur det blev. Jag kanske inte vill dansa eller ha sångterapi, men en vårdhund kan fungera, säger Kerstin Evelius.

Vi kan inte hålla på och vara prussiluskor och tala om för folk vad de vill ha.

– Vi kan inte hålla på och vara prussiluskor och tala om för folk vad de vill ha, utan vi måste fråga folk vad de vill ha. Det går inte att göra på något annat sätt.

Kerstin Evelius menar att alla delar av samhället behöver engagera sig för psykisk hälsa. I den andan bad hon om möten med mängder av generaldirektörer på statliga myndigheter, när hon själv var statlig utredare. Samtidigt var hon vid den tidpunkten skeptisk och tänkte att de flesta skulle tacka nej, och då skulle hon skriva det i utredningen – att intresset för en politik för psykisk hälsa var svagt.

– Men de sa ja! Alla myndigheter utom två skickade generaldirektörer till mötet.

Bland annat från personer på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, fick hon tips om hur samordningen för psykisk hälsa borde förändras. Enligt Kerstin Evelius fick hon skämtsamt höra att ”när ni samordnar er så möts ni en gång i halvåret och försöker fika er till förändring”.

Fick tips om insatsstyrkor

Istället blev tipset att organisera små insatsstyrkor, eller studiecirklar om man så vill, som arbetade med en fråga i taget – och faktiskt löste just det problemet. Det testade Kerstin Evelius också som statlig utredare.

– Bland annat satte vi ihop de tre forskningsmyndigheterna, och de kom med idéer om vad som bör göras med forskningen. Det är i princip det sista kapitlet i utredningen. Det var jättekul. Det gör att jag kan känna hopp!

De myndigheter som inte ställde upp med sina högsta chefer var Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, men nu är i alla fall kassan en av de 26 myndigheter som samarbetar med flera andra aktörer om den kommande nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention.

– Det är också hoppfullt att Socialdepartementet lyckades ge ett likalydande uppdrag till så många myndigheter. Det är annars skitsvårt, säger Kerstin Evelius.

Negativ till projekt och korta pengar

För att börja med något nytt måste man som sagt sluta med något gammalt. Det finns några saker som står i vägen för en ökad psykisk hälsa hos befolkningen, och en förbättrad psykiatri, enligt Kerstin Evelius. Till exempel blir fungerande metoder inte alltid reguljär verksamhet idag utan ofta tillfälliga projekt. Det gynnar inte patienter eller brukare.

– Vi har jobbat med korta pengar i vår bransch, vilket skapar en massa administration. Jag hade precis kontakt med en som behövde supported employment, som vi vetat varit den bästa insatsen sedan 90-talet, men i hennes kommun hade det upphört i september. Då finns det inte. För att allt görs i projekt, vilket gör att det blir väldigt ojämlikt för brukarna.

”Regeringskansliet är stuprörens moder”

Enligt den före detta psykiatrisamordnaren bidrar staten till projektifieringen med olika satsningar och utspel som regionerna ska rätta sig efter, utan att vara på det klara med vad resultatet blir.

– Vi styr för mycket i stuprör idag. Man pepprar ner grejer från Socialdepartementet för att man inte ser vad problemet är, utan letar där lampan lyser, säger Kerstin Evelius och fortsätter:

– Vi måste på något sätt luckra upp stuprören. Myndigheterna måste göra det, men även politiken. Man måste ha konsekvensanalyser.

– Idag är regeringskansliet stuprörens moder. Jag tycker att de måste hitta en ny form att samarbeta mellan departement och inom regeringen.

Människosyn står i vägen

I vägen står också en människosyn där staten och offentligheten vill komma med pekpinnar, även om det inte är det som ger resultat utan tvärtom hindrar en ökad psykisk hälsa hos befolkningen.

– Det finns en paternalism när det gäller psykisk sjukdom och beroendesjukdom. Där har vi absolut inte kommit särskilt långt alls, säger Kerstin Evelius.

Nationell strategi klar hösten 2023

Under ledning av Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen tuffar det statliga arbetet med en nationell strategi vidare och ska vara klart hösten 2023. Strategin påverkas inte av valet 2022 och regeringsskiftet. Den är inte heller något som Kerstin Evelius arbetar med, men hon följer den. Kerstin ställer hoppet till en helhetssyn som faktiskt kommer förändra samhället till det bättre.

– Psykisk hälsa handlar om ett fint samspel med omgivningen. Då måste vi börja titta på hur det ser ut i skolan, på arbetsplatsen och på våra äldreboenden.