Hon vill att RSMH ska förbättra rättspsykiatrin

RÄTTSPSYKIATRI. Jenny Wetterling är aktiv i RSMH och engagerad i frågor om psykiatrisk vård och tvångsvård. Hon vill att rättspsykiatrin ska ge människor möjlighet att återhämta sig och återerövra sina liv. RSMH kan ha en avgörande roll i förändringen, menar Jenny.

På frågan vad som måste ändras i dagens rättspsykiatri säger RSMH:aren Jenny Wetterling att ”det är en oerhörd mängd” med saker. Samtidigt är hon säker på att förändring är möjligt.

– Rättspsykiatrin är en ganska liten verksamhet, medan psykiatrin är en koloss av verksamheter. Det är en behändig organisation, samlad och strukturerad med styrgrupper – därför tror jag att rättspsykiatrin går att förändra, säger enny Wetterling och fortsätter:

– Vi ser ett ökat intresse hos verksamheter att bjuda in brukarorganisationer. Det pågår också viktig forskning för fördjupad kunskap om den rättspsykiatriska patienten, och om framgångsrika behandlingsinsatser.

Omkring 1 950 vårdas

Idag är det omkring 1 950 personer som vårdas inom rättspsykiatrins 25 enheter i Sverige. Varje år tillkommer 200–300 personer, och år 2020 skrevs 142 personer ut. Antalet utskrivna har varit relativt konstant de senaste tio åren enligt Kvalitetsregistret för rättspsykiatrin.

Jenny Wetterling är aktiv i RSMH:s utskott för opinion och påverkan och följer med intresse vad som sker i såväl politiken som ute i regionerna när det gäller vårdfrågor och även tvångsvård. Hon sätter sitt hopp till en mer utvecklad vård som inte bara ser diagnoser och symtombild. En vård som jobbar med återhämtning och att människor ska finna både sig själva och sin plats i samhället.

Saknar återhämtningsperspektivet

– Jag tycker att man saknar återhämtningsperspektivet i rättspsykiatrin. När det gäller att finna mening och hopp i livet tycker jag att vården abdikerar och ger upp på halva vägen. Kommer man inte hela vägen fram kan det göra att man återfaller och blir en av alla dem som har klippkort på psykakuten, säger Jenny Wetterling.

Hon är till vardags sjuksköterska inom ambulanssjukvården i Malmö. Att arbeta med människan i centrum ska fungera även i rättspsykiatrin, menar hon, även om personalen jobbar med dubbla ramar när de både ska vakta och vårda.

Det kan göra att man återfaller och blir en av alla dem med klippkort på psykakuten.

Trygga relationer avgörande

Jenny talar om kraften i det som kan hända i en trygg relation mellan personal och patient. Att behovet av goda relationer är särskilt avgörande för människor som varit otrygga och utan en stabil roll i samhället, och som dras med mycket skam, skuld och stigma över sina handlingar.

– Det är svårt att etablera en trygg relation inom tvångsvård, men den är absolut möjligt. Och här tänker jag att personalen behöver redskap för att veta ”hur använder jag mig själv på bästa sätt för att vägleda en medmänniska mot hälsa och för att hitta sig själv?”

Att inte bjuda in patienterna i deras egen utveckling och vårdplanering gör också att vården ska stå för alla svaren och besluta om vårdinnehållet, säger Jenny Wetterling. Men om patienterna inte gör sin del av jobbet och ges möjlighet att uttrycka sina behov så blir det knappast någon långvarig positiv förändring.

En okänd värld för många

Rättspsykiatrin är en okänd verksamhet för många, men har bland annat öppnat upp i NSPH:s projekt ”Patientinflytande i rättspsykiatrin” som pågick till och med mars 2023. Då deltog sex kliniker och genomförde bland annat patientforum och patientenkäter.

Att stärka inflytandet från brukarorganisationer som RSMH kan förbättra vården på sikt tror Jenny Wetterling. Hon menar att det är insatser som måste förankras i hela verksamheten från individnivå till systemnivå, finnas på samtliga kliniker och ske systematiskt och återkommande. Hon ser också att RSMH har en viktig roll att fylla.

– Framförallt behöver vi få verksamheten att förstå att det egenerfarna perspektivet är en värdefull källa till kunskap som de kan ha god nytta av i sitt utvecklingsarbete, säger Jenny Wetterling och fortsätter:

– Vi behöver få igång inflytanderåd och patientråd inne i verksamheterna, jag tycker det ska finnas på alla rättspsykiatriska kliniker. Jag tänker att RSMH kan driva frågorna och hålla i dialogen där. Vi behöver även ha en representation i ledningsgrupperna.

Vi behöver även ha representation i ledningsgrupperna.

– RSMH har också kunskap om anhöriggrupper, patientforum och brukarrevisioner. RSMH är en stabil organisation som verkligen står för det genuina patientperspektivet och ett humanistiskt synsätt på vård.

RSMH kan göra mer

Jenny nämner vikten av samarbete med peer support och att påverka och följa aktuell forskning om delaktighet inom rättspsykiatrin. Och att lokalföreningar av RSMH har möjlighet att engagera sig i frågorna.

– Man kanske kan starta upp en intern grupp för de som varit i rättspsykiatrisk vård. Och utse representanter. Jag upplever att när vården väl nås av vår kunskap, då tas den emot varmt och välkommet, men de har inte tillgång till den, säger Jenny Wetterling och fortsätter:

– Vi måste vara väldigt ihärdiga, men också invagga ett självförtroende i oss själva. För förändring är möjligt!

Ser en farlig utveckling

Att rättspsykiatri ersätter fängelse vid en allvarlig psykisk störning missuppfattas ibland som att det vårdande perspektivet inte skulle vara psykiatrins huvuduppgift.

– I alla regler och riktlinjer för rättspsykiatrisk vård så är det vårdperspektivet som ska vara det centrala, men det ser inte ut så i verkligheten. Det har blivit ett överslag mot att ”vi ska vakta”, och ”vi ska upprätthålla våra ramar och murar”. Jag tror att det är en farlig utveckling, säger Jenny och fortsätter:

– Vården behöver utvecklas från ett synsätt att patienten ska vara följsam till vården mot att vården behöver vara följsam gentemot patienten.

Det har blivit ett överslag mot att ”vi ska vakta”.

 


Förändringar i rättpsykiatrin som Jenny Wetterling vill se:

• Ett strukturerat arbete med vårdinnehåll och användning av evidensbaserade metoder
• En helhetssyn på människan
• Personcentrerad vård
• Samarbete med patienterna
• Bidra till att patienten kan återerövra sitt liv
• Samarbete med brukarorganisationer som RSMH
• Delaktighet på en djupare nivå
• Patientrepresentation i ledningsgruppen
• Patientforum på kliniken
• Brukarstyrda brukarrevisioner av verksamheten
• Nya verktyg och arbetssätt för personalen
• Ökad rättssäkerhet
• Minskade tvångsåtgärder
• Minskade vårdtider i slutenvården genom en gedigen satsning på en välfungerande öppenvård
• Ett ständigt pågående arbete med värdegrundsfrågor och etik

Text Anna Morin Foto Revansch

Relaterade artiklar